För alla som sett helgens matcher i Svenska cupen på teve borde det stå klart vad Svenska fotbollsförbundets strävanden syftar till: att befria fotbollen från den störande publiken. "Fotbollsfest" rubricerades helgens så kallade "cupsammandrag" som. Den som åsett helgens begivenheter kan vittna om att feststämning var det sista som infann sig. Sällan har Strömvallen sett så ödslig ut som i helgen.
Svenska fotbollsförbundet driver, tillsammans med föreningen Svensk Elitfotboll en linje som aktivt bidrar till att den svenska klubbfotbollens publiksiffror dalar. Det beror inte enbart på de bojkotter som vi sett under denna säsong i protest mot SvFF:s vansinniga regler, det är helt enkelt ett minskande intresse för svensk klubbfotboll.
Nu kommer naturligtvis vän av ordning att säga att det minskade intresset för fotbollen beror på de rysliga "huliganerna" som kastar in saker på planen och skrämmer bort "barnfamiljerna" (dessa stackars barnfamiljer som alltid används som slagträn i alla debatter, vilket än ämnet vara månde). I själva verket är det ju precis tvärtom; ju mer bråk och stök det har varit kring matcherna desto mer publik har strömmat till.
Naturligtvis behöver det inte vara bråkigt och stökigt kring matcherna för att publiken ska sluta upp, det finns en positiv läktarkultur också som är värd att ta vara på. Det gör emellertid inte SvFF som reglerar alla former av känsloyttringar på läktarna.
I helgen fick de sitt kvitto. Under "cupsammandraget" då sex matcher spelades på tre dagar och då fem allsvenska lag spelade, varav två var publikdragarna AIK och (nåja) Djurgården var snittpubliken på strömvallen 165 personer per match. 165! De ditkommenderade poliserna måste ha undrat vad de gjorde där. Jag har varit och sett Gefle IF spela på Strömvallen innan de ens kvalat upp till Superettan, för större publik än vad hela den här helgen drog.
Jag hoppas att Lagrell och Hellströmer har fått sig en rejäl tankeställare och likaså alla sportjournalister som alltid tar dessa herrar och deras korrupta förbunds agerande i försvar. För hur mycket de än vurmar om sitt älskade landslag drar de undan förutsättningarna också för detta genom att på detta sätt bekämpa den svenska klubbfotbollen. Den svenska klubbfotbollen kommer inte att blomstra för att man motarbetar de stora klubbarna och deras genuina supportrar. Den kommer att dö. Utan supportrarna inga biljettintäkter. Utan supportrarna inga reklamintäkter. Utan supportrarna inget medialt intresse. Utan supportrarna ingen återväxt i barn- och ungdomslagen.
Som Lars Anrell ( av alla människor) formulerade i en krönika för några veckor sedan med anledning av oroligheterna i derbyt mellan AIK och Hammarby:
"För övrigt är jag rädd att den svenska klubbfotbollen är så medioker att den skulle självdö om inte dessa ultrasupportrars passion fanns."
Bajenbladet, Bajenbladet, Bajenbladet, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, Sydsvenskan, Sydsvenskan
Alltså, jag kan inget om fotboll men tidigare i dag köpte jag en Sverigetröja, blå men gul text. Det är tydligen något slags fotbollsår i år. Är det OS, VM eller möjligen EM?