Noterar att rättvisa skipats i samband med världsmästerskapen i maltwhisky. Segrare blev nämligen min absoluta favorit alla kategorier, Islaywhiskyns okrönta drottning Lagavulin.
Lagavulin är den enda whisky jag druckit som på ett så trovärdigt sätt lyckas med konststycket att spänna över hela smakregistret. En spetsig diskant med drag av tång och Laphroiag toppar ett fruktigt mellanregister över en djup basig klangbotten. Nu har jag förvisso inte druckit alla whiskysorter i världen, men än så länge är Lagavulins förstaplacering ohotad åtminståne i min bok. Glädjande att så många fler uppenbarligen delar min uppfattning.
Intressant att notera är också att maltwhisky-VM hålls i Sverige av alla länder. Motiveringen är att vi har en så utbredd whiskyprovarkultur i landet. Det stämmer säkert men man frågar sig om d einte har det i Skottland också?
Skottarna kanske anses partiska? För mycket lokalpatriotism som kan spela in och så. *gissar*
Joshua_Tree: Möjligt, samtidigt torde de väl vara bäst vad finsmakeriet anbelangar, eftersom de ägnat sig åt det i generationer?
I Scottland dricker man nog mest whiskey, s a s, och – nej, vad jag vet så är inte whiskeyprovning alls lika stor där. Det, tror jag många skottar resonerar, är något för nybörjare och turister. Laggan är väldigt fin, utan att tveka! Inte särskillt förvånad över första priset. Däremot blev jag en smula förvånad över att japsens Miyagikyo vann, en whiskey jag inte alls tyckte om. Tror det är lite ”finlir” som spelar in; det är fiiint med svårnådd och ”exotisk” whiskey… Eller nått? Värst god var den då inte, och DEFINITIVT inte värd priset!
Here’s tae ye…!
Tratten: De kanske har samma kriterier som nobelkommittén… =)