IPCC:s rapport.

Imorgon presenterar FN:s klimatpanel IPCC andra delen av den fjärde rapporten om människans påverkan på klimatet. Rapporten slår som väntat fast att människans bidrag till det varmare klimatet redan orsakar en märkbar påverkan på många biologiska system. Fåglar häckar tidigare på året, även lövsprickningen kommer tidigare. Antalet laviner har ökat och smältvattensjöarna har blivit fler och större, med ökad risk för översvämningar. Dess­utom expanderar växt- och djurarter längre norrut i takt med att det blir varmare.

Även samhällena påverkas: Erosionen har ökat eftersom havs­nivån stiger, fler dödsfall på grund av värmeböljor, ändrat jord- och skogsbruk i norr, levnadsvanor för människor i Arktis.

Det är inte bara Afrika som kan drabbas hårt av torka, minskade odlingsarealer, kortare odlingssäsonger, sämre fiske när korallrev förstörs och insjövattnet blir för varmt.

Det är också troligt att Australien kommer att få ökade problem med vattenförsörjningen. I tätbefolkade områden som Cairns blir stormar och över­svämningar vanligare, och den stigande havsytan påverkar. Dessutom kommer områden med myllrande mångfald, som Stora Barriärrevet och Kakadus våtmarksområden, med mycket stor sannolikhet att förlora biologiska värden, skriver IPCC.

I Sydeuropa kommer man drabbas också av ett varmare klimat genom fler värme­böljor och mer torka, som bland annat minskar produktionen av vattenkraft men som ­ också är en hälsorisk. 2,5 miljoner européer i hotas av översvämningar längs kusterna år 2080.

I norden kan det varmare klimatet även få positiva ­effekter som ökade skördar, större fiskfångster från Atlanten och mer vattenkraft. Precis som man väntat kommer klimatförändringarna på kort sikt att slå hårdast i resurssvaga samhällen eftersom de tenderar att finnas i högriskområden och människor är direkt beroende av lokal tillgång till vatten och odlingar. På lång sikt hotar de emellertid oss alla.