Noterar en smula förvånad att en ny Tolkienbok kommer att släppas inom kort. Det är JRR Tolkiens son, Christopher Tolkien, som under trettio års tid arbetat med att omarbeta efterlämnade anteckningar från fadern till litterärt material. The Children of Húrin är det första "nya" verket från Tolkien sedan Silmarillion 1977, även den färdigställd av sonen efter författarens död 1971.
Man får hoppas att boken är tillkommen av kärlek till faderns verk och inte på grund av lockelsen från projektets luckrativa sidor. Framför allt hoppas jag att det inte ska bli någon Hollywoodfilmatisering av boken. Intressannt ska det bli att se om det var tidsbrist som gjorde att materialet stannade vid att vara just anteckningar eller om Tolkien helt enkelt inte tyckte att det höll streck.
Jag har ytterst svårt att tänka mig att Christopher Tolkien skulle göra någonting av sin fars anteckningar bara för att tjäna pengar på det ? som om det inte hade gått och göra innan dess också, med tanke på att böckerna konstant tillhört världens mest sålda långt innan filmatiseringen. Att förvalta arvet efter fadern har ju varit hans livsverk.
//JJ
Jo, om han bara hade velat tjäna pengar hade han nog kunnat hitta på något betydligt mer lukrativt än att samla ihop, kartlägga och kommentera allt material till ”Silmarillion”, ”Den glömda lekens stuga”, ”Sagor från Midgård” osv.
Är den här nya boken alltså i samma stil som ”Sagan om ringen”, dvs mer ”roman” än ”bibel”?
Children of Hurin finnes allerede i ”Lost Tales” som ble utgitt for mer enn 20 år siden, som en historie på 100 sider. Intet nytt. Kun marketing & hype…
Sorry, ”unfinished tales”. Edited by…. Christopher Tolkien.
Silmarillon gjordes ju också av sonen av faderns anteckningar och det är ingen litterär upplevelse direkt. Du har ett väldigt vackert namn på din blogg förresten.
Silmarillion var inte menad att vara ett litterärt storverk eller ge några himlastormande upplevelser. Den var menad att ge de på den tiden MYCKET färre fantasyfantaster mer bakgrund, mer inblick i JRR:s tankevärld kring och om Midgård och dess sagor. Christopher utgav sig aldrig för att vara en ny stor författare eller litterär arvtagare till sin far. Han ville helt enkelt dela med sig av den stora skatt som fanns kvar obearbetad. Anledningen till att JRR inte gjorde klart allt var helt enkelt tidsbrist. Det finns så mycket material att det skulle räcka till många många böcker till. JRR:s egen låga brann inte alls för författarskapet i sig självt utan snarare att fantisera och bygga nya världar. Han lade mycket mer tid på att skapa språk, rita kartor och annat än vad ha lade på skrivandet som han betraktade mest som ett ofullkomligt sätt att berätta en historia. Han skrev i princip alltid om alla hans arbeten ett flertal gånger. Det finns ingen anledning att tro att Christopher skulle resonera i ekonomiska termer. Ni kan vara trygga i förvissningen om att han kommer att leva gott på det som redan finns under hela hans levnad.
RS: Jag tycker inte att Silmarillion är så d¨ålig som folk säger att den ska vara.
DS: Jag känner inte Christopher Tolkien personligen, däremot är jag bekant med uttrycket: ”Mycket vill ha mer”…
J.R.R. Tolkien dog 1973. I övrigt håller jag med DS och erkänner att jag aldrig har orkat plöja igenom Simarillion, så tolkienfan jag är.
Stefan: Jag tycker att du ska ge den ett nytt försök!
Silmarillion är den bästa bok jag någonsin läst, och då har jag ändå plöjt igenom Dostojevski, Kafka, Hemingway och resten utav litteraturens elit. Att låta bli att läsa den är en skam.