"Förvisso händer det att andra människor, även de vi håller mest av, blir inmängda med den bedrövelse eller irritation som emanerar från oss själva. Men det finns något som besitter en förmåga att irritera som aldrig kan uppnås av någon människa, och det är ett piano."
– Marcel Proust, Sodom och Gomorra, översättning Gunnel Vallquist.
:9
ha ha
eller en sambo som äter popcorn under en löve movie
Hehe ja där ser man 😉 Inte lika djupt som det du skriver kanske, men sant är det iaf… =P
Hoppas att allt med dig är bra!! Nu ska jag strax iväg för att träna.
Ha ha! Det där är ”en” av de böcker jag tänkt läsa någon gång. Fast jag hade faktiskt glömt av dem tills jag började läsa din blogg. Kanske skall springa upp och hämta dem. Jag har några av dem på franska, och är inte säker på att jag ror iland med det. Men man skall aldrig säga aldrig. Ha en bra kväll!
Vad tror Du Ludwig skulle säga om DET..!??
Trolda – klassisk!
Håller med roomservice…kärleksfilmer är det ingen ide att se med maken…
Sen beror det väl lite på vem som sitter vid pianot…och HUR länge…!..Kram Eva
Det bidde ett kort!
Vilken vettig och underhållande blogg detta är, den vill jag återkomma till. Dessutom tre riktigt bra låtar och härliga texter på din hemsida.
Ok, nu har det gått några timmar sedan jag läste ovanstående för första gången och jag blir inte klokare. Tänkte låta några andra kommentera först, men de verkar inte mycket klokare de..! 😉 (Kan jag säga med glimten i ögat eftersom jag ”känner” nästan alla) Vad menas egentligen? Den första meningen har jag inga problem med. Men hur i hela friden kan ett piano irritera mer än den mest enerverande som människa skulle kunna? Det är ju ett dött ting som bara står där. Och om det är klinkandet som irriterar, så är det ju människan som klinkar som är irriterande, inte pianot! Snälla upplys mig, vad är det för fördolt budskap jag inte hajar?
Lite utanför min lomhörda värld..