Mitt hem har alldeles nyligen fått tillskott av två små alldeles bedårande råttbebisar, en ljusgrå och en mörkgrå. Det är endast fyra veckor sedan de små för första gången såg dagens ljus. Kan ni ens föreställa er hur söta de är? Hade jag haft tillgång till en digitalkamera så hade jag givetvis förevigat de små liven på bild och lagt ut till allmän beundran här i Slottet. Förhoppningsvis kommer så att ske framöver. Till dess får ni hålla till godo med denna min föga opartiska beskrivning.
För övrigt, hur kommer det sig att så många ryggar tillbaka och rynkar på näsan när man säger att man har råttor hemma? Ofta är det dessutom samma människor som paradoxalt nog tycker att det är helt okej att omge sig med andra, mycket opersonligare och rentav tråkigare gnagare som kaniner och marsvin.
Visst kan man komma dragandes med råttornas föga ärorika historia såsom smittobärare och skadedjur. Jag vill dock replikera att råttor som hålls som husdjur varken är orenligare eller farligare än sina släktingar, marsvinen med flera. Snarast endast mer sociala och trevliga.
🙂 Men det har väl att göra med just det att man tänker på råttor som skadedjur, ovälkomna gäster i sommarstugor, läskiga djur med sjukdomar som håller till på soptippar. Och så tänker man väl främst på de riktigt stora råttorna, med feta svansar, som dock inte är samma typ av råtta som folk har som husdjur. Jag tror ändå jag föredrar min barndoms kaniner… 🙂
Kan det bero på att kaniner och marsvin inte har långa nakna svansar? Hade det inte varit för svansarna hade de varit rätt OK. Men sthlmare som jag är har jag svårt att föreställa mig Söta råttor. Jag har bara sett halvmeterslånga, stora svarta monster som kutar runt på sthlms gator i gryningen. Men grattis till faderskapet 🙂
Jag har hört det som du säger. Men jag vet inte om jag skulle skaffa råttor ändå. Fast det beror mest på att jag är allergisk mot katt, hund, häst – så andra pälsdjur är väl inte heller att tänka på för min del. Hade det gått med råttor hade jag nog skaffat det ögonaböj. Kanske.
Jag hade små vita möss när jag var barn, ingefär 1959 🙂
Råttor är bäst i råttfällor…!! Syrrornas småtjejer har små minihamstrar och …nej, det går inte… Jag tycker tyvärr inte om djur som är mindre än katter typ, förutom sonens orm som är riktigt söt…
Men grattis till dig ändå. Det är ju alltid mysigt att ha nåt att pyssla om eller hur..?
Kram Eva
Lovisa: Men kaniner är ju så tråååkiga – är de inte?
Ellen: Jag förstår inte vad det är som är så hemskt med svansarna? Jag skulle faktiskt till och med kunna tänka mig att ha nakenråttor…
Emma: Vad fruktansvärt att vara allergisk mot hästar!
Hannele: De måste ha varit pyttesmå!
Eva: Men ormar är väl för guds skull inte söta?!
he, he – du upphör inte att visa nya sidor och förvåna:) råttor… så sött?
Det enda jag skulle kunna ha som Husdjur, Sällskapsdjur är katt eller hund. Just för att de självmant kommer och är sociala, sällskapliga och så goa’. Speciellt en hund blir en stor kompis.
Tyvärr kan jag ej ha katt – det kittlar för mycket i hals och ögon. Men hund -ja!
Jag är uppväxt med hundar och jag har haft hund (dalmatiner). Ett underbart sällskap. Fabian som min dalmatiner hette, hade jag så länge jag kunde -den hade ett ensymfel som gjorde att han blev mycket sjuk – efter två operationer och inför en tredje sa de på veterinärhögskolan i Uppsala att den operationen i så fall gjordes för min skull och inte för hundens. Han var obotlig.
Så min älskade Fabian begravdes i Uppsala…
Inkan: En gripande historia om dalmatinern. Jag är nog också mer av en hundmänniska själv. Jag gillar även hästar.
Hei du. Takk for besøk på min blogg. Grattis med nye råtter, dom er sikkert jættesøta, hoppas du får tatt bilde på dem engang.
Jag blir også veldig irritert over dette negative bildet av råtter, dom er ju djur dom også. Vist er vilda rotter smittebærere, men jag tycker dette er hysteri, och se på oss selv som mennesker da, finnes det noen som forstør mera, nei, faktisk inte.
Jag har en massa djur, huset er fylt med hemløsa varelser. Idag måtte jag avlive min hamster hos veterinæren. Han ble akutt sjuk igår. Inte något roligt det.
Annars har jag två kaniner och dom er faktisk jætteroliga. Har lært meg at om man låter djuret få vara seg selv, kommer utrolige personligheter fram. Trodde også kaniner var tråkiga førut, men dom er faktisk jættesosiale og trevliga.
I mitt hem finnes også 1 hund och 4 katter, så her er det fullt liv. Ha en videre fin kveld : )
Njae, råttor! Jag hade kinesiska dansmöss som liten. I somras hade vi som mest 13 kaniner efter att våra två kaninhonor (sa de i affären när vi köpte dem) plötsligt började avla av sig. En hamster har vi haft här hemma också, och en vandrande pinne. Som barn hade mina syskon och jag 17 undulater, sköldpadda, fiskar, katt, hund, möss, hamster och marsvin. Hamstrar är söta och roliga, men råttor, nä fy bubblan. Det är svansarna jag inte gillar. Annars är jag en hundmänniska och om det inte vore för att vår dalmatiner är döv hade vi låtit henne få valpar. Vet Du förresten av dalmatiner är en väldigt bra hund tillsammans med hästar? 🙂
Och, jag höll ju på att glömma; sonen har två knallgröna daggeckos med röda prickar. Inte så sällskapliga och väldigt vackra. De äter bland annat syrsor, så ibland låter det som rena djungeln i hans rum. 🙂
Lycka till med Dina råttor och hoppas att de skänker Dig mycket glädje! Själv håller jag mig till min hund!
Njaa… oftast stillsamma kanske men goa att ha i knät och klappa och sådär. Men jag och mina vänner arrangerade hopptävlingar för andra barn med kaniner i villaområdet när vi var små! Kaninerna hoppade i alla fall! Tycker de kan bete sig rätt komiskt ibland också. Och aggressivt! Nog kan de skapa dramatik i burarna! Jag hade ett fall av hustrumisshandel! En mycket brutal sådan! Så sådär himla sövande är de inte alltid! Även om hustrumisshandel är något man kan vara utan. Hon överlevde men det blev skilsmässa kan jag säga…
Heidi: Du verkar leva i ett sannskyldigt menageri! Jag beklagar hamsterns bortgång.
Cleo: Oj, ni verkar ha vuxit upp mitt i en djurpark!
Lovisa: Aggressiva kaniner har vi bevis på i Monty Pythons kultrulle om The Holy Grail!
haha!
Fast vi hade inte alla på en gång. 🙂 Förutom undulaterna.
Synd att vi inte kan se bild på dem, kan tänka mig att de är ursöta!
Thea
Vad vore ett slott utan lite råttor…? ^^
Djur engagerar….=) Själv är jag en DJURÄLSKARE av stora mått! Kanske är det för att djur, till skillnad från oss människor, är helt ärliga utan baktankar och ger dig kopiöst med kärlek i retur, om du behandlar dem ömsint och hjärtligt. En söt tamråtta med mycket charm huserade hos en Vän för en tid sen. Den var mycket social och trevlig och jag fäste mig vid den!=) HÄR, i huset, huserar det dock endast små MÖSS, som jag med stor frustration ser fångade i Sambo´n fällor….Huuuu…(Får jag tillfälle så släpper jag dem naturligtvis fria igen!=))Till hushållet hör också tidigare nämnda Ankor o Höns, samt ett antal ”Utekatter”.
Trolda – Djurisk…=)!
Thea: Det kanske kommer framöver!
Stina: Så sant!
Trolda: Jag kunde just tänka mig att du är en stor djurvän!
Jag har nog varit lite rädd för råttor, men har förstått att dom är alldeles förträffliga husdjur!
Jag har haft tamråttor tidigare, och nog blev de tama alltid. Den ena älskade att krypa in i min tröjärm och rulla ihop sig där och sova och där låg hon tills jag blev less och ville ha tillbaka min arm. *s*
//V
Jag har alltid haft häst och hund och tycker att råttor är mysiga och oerhört smarta, hade gärna haft några stycken men maken avskyr gnagare, han har en inbyggd ”slå-ihjäl-reflex” som jag hitills lyckats stävja. Här bärs mössen ut, de slåss inte ihjäl.
Grisar är också läckra husdjur, de kan vakta och är renligast av alla och så kan de verkligen konsten att älska sin flock.
Lycka till med småttingarna.
Jag har hört att tamråttor är väldigt sociala, intelligenta och mysiga djur – avråttälskare, men de är inget för mig. Jag ryser vid blotta tanken att ha en råtta i huset – fast eftersom jag har katt så hade det nog inte blivit någon långvarig visit av fru Råtta hos oss.
Men jag gläds med dig till dina ”nyingar”.
Jag förstår inte varför folk har sådana fördomar mot råttor, de är ju fantastiska! Smarta och sociala! Och vad är det för äckligt med svansen? De är verkligen inte sämre än något annat djur.
Ett citat ur en artikel från Norrköpings Tidningar, publicerad i mars 2007:
Människor kan begrunda sina kunskaper. De kan tänka på vad de känner till och vad de inte känner till.
Men detta är inte så unikt som många trott. Neurologerna Allison Foote och Jonathon Crystal vid University of Georgia i USA har upptäckt att även råttor har samma förmåga. Tidigare har man antagit att bara människoapor och möljigen även delfiner kan bedöma sin egen kunskapsnivå på det här sättet.
En annan, rimlig, slutsats är att många djur har samma förmåga, kanske alla däggdjur.