Så har det då äntligen blivit första advent! Jag tillhör den skara svenskar som tycker att julfirandet är något som tar sin början just i och med första advent, och som känner en viss trötthet över merkantilisternas alltmer utsträckta julfirande, med julmusik i butikerna från början av november och julpynt i skyltfönstren ungefär samtidigt. Jag har ingenting emot tomteorkestrar i galleriorna, julgranar och glitter, men jag tycker att man kunde spara på krutet tills den första advent så att det verkligen blev en grej av det hela. Jag menar, vad är poängen med jul om den omfattar en fjärdedel av året (vissa butiker börjar ”jula” redan i oktober…)?
Nå, efter denna lilla missnöjesyttring vill jag återvända till den julefrid som i och med advents inträde börjat lägra sig över hemmet. Lägenheten är storstädad, julstjärna inhandlad, grytlapparna utbytta mot sådana med julmotiv, alla ljus i stakarna utbytta mot röda, större delen av julbaket avklarat sam Triakels underbara skiva ”Vintervisor” genomlyssnad tre gånger.
Men framförallt: pepparkakshuset är så gott som färdigt! Endast lite dekoration saknas – vissa nödvändiga ingredienser tog slut mitt i bygget – sen är det färdigt att visas upp för en beundrande allmänhet. Nåväl, för beundrande besökare i mitt hem i alla fall.
Årets pepparkakshus föreställer hednatemplet i Gamla Uppsala, så som det rekonstruerades av Nils Gellerstedt 1950. Bilder utlovas framöver!
Hednatemplet som pepparkakshus låter som en utmaning. Jag hoppas du inte är helt utmattat av allt byggande.
Kramar Helena
ROOMSERVICE: Det var en utmaning och en viss utmattning har infunnit sig – allra helst som dekorationerna inte är färdiga ännu!
Vad kul att du lyssnar på Triakel, som kommer från mina hemtrakter. Ser fram emot en bild på ditt pepparkakshus!
Eva: Triakel är hur bra som helst. Emma Härdelins röst kommer bättre till sin rätt där än i Garmarna. Bilder kommer så snart jag får tag i en digitalkamera!
Vill se! Bild! *s*
URL: http://cleopethra.blogg.se/
Jag har inga problem med tidig julhandel eftersom jag slutar att åka till köptemplen nånstans i mitten av oktober. På Willys har de en julmonter, men då tittar jag åt andra hållet.
Mitt firande börjar när körerna börjar öva adventssånger, lite för tidigt, men ändå… man får lida för konsten.
G:a Uppsala för mig är när jag fick stå på pappas skidor, framför honom, och åka nerför kullarna. Alltså, i slutet av 50-talet var det fritt fram att både gå och åka skidor på kullarna. Har sett att man inte får det numera.
Vi åkte på skolresa dit i åk 1. Resan kostade 25 öre…
Ska väl tillägga det mina ungar brukar säga: När ni var små kostade ALLT 25 öre. Och det ligger något i det…
Jag tycker det är lite mysigt att gå i affärer och kolla, om det är något man behöver till 1:a advent. Varje år ser vårt pepperkaks”hus” olika ut, beror lite på årets händelser, i år var vi varit i Rom (ett år hade maken varit i New York och byggde Twin Towers). Nu är alla vuxna, men jag förmodar att någon bygger i år också, annars gör jag det 🙂
Anne-Maj: Bild kommer, så snart någon varit här med digitalkameran!
Bloggblad: Konsten är en sträng härskarinna! Man får fortfarande åka pulka nedför Tingshögen (Domarshögen – den vid restaurang Odinsborg) – alltid något!
Hannele: Jag har ingen förståelse för dem som köper färdiga byggsatser – hur trist är inte det?
Wow, pepparkakshus har jag aldrig vågat mig på. Är nog inget arkitektämne precis. Hur gör man? Måste erkänna att jag köpte en färdig byggsats, men den blev liggande i skafferiet. Hur gör man?
Jag skulle vilja bygga min lilla kolonistuga.
Annela: Du ritar upp huset på i litet format men proportionerligt. Mäter alla delar nogrannt och sedan förstorar du alltsammans och ritar upp delarna på smörpapper och klipper ut dem. Därefter kavlar du ut degen och skär ut de respektive delarna efter mallen. Sedan gräddar du dem och monterar ihop dem med hjälp av smält socker. Det sista är ett litet helvete eftersom man riskerar att bränna sig hela tiden. Sedan är det bara att dekorera med godis och glasyr!
Lars Anders, har du ingen bild på ditt bygge? Jag ska så småningom lägga ut några bilder på våra skapelser.
Hannele: Nej tyvärr – jag har ingen tillgång till digitalkamera. Men förhoppningsvis kommer bilder framöver!
Ihhh, det lät svårt, särskilt hopsättningen. Jag får se om det blir något hus. ditt lät ju förfärligt tjusigt. Det skulle vara roligt att se!!
Annela: Jag tycker att du ska försöka i alla fall!