I helgen besökte jag Globen och Stockholm international horse show. Det bjöds på fyrbent underhållning av de mest skiftande slag. Förutom de sedvanliga tävlingarna och uppvisningarna i dressyr, hopp och fyrspann var det också en hel del showinslag.
Mest häpnadsveckande av dessa var nog invigningens öppningsnummer med en ryttare och häst inneslutna i en gigantisk ballong. Jag begriper inte hur man lyckas få en häst att göra så komplicerade manövrar inuti en ballong, och jag begriper än mindre hur man lyckas få in hästen i ballongen ifråga. Spektakulärt var det i alla fall.
Efter paus bjöds på fartfylld underhållning i form av den internationella sporten Horse ball, rimligen hästboll på svenska. Två tyska lag tävlade mot varandra i två halvlekar om sjuminuter vardera och enligt speakern var det första gången en hästbollmatch spelades i Sverige. Sporten kan enklast beskrivas som en sorts handboll till häst, där bollarna försetts med handtag så att ryttarna ska kunna greppa dem. Stigbyglarna var även specialkonstruerade så att de medgav ryttarna att glida ner längs hästens sida och plocka upp bollen från marken. Den enda regel som jag uppfattade var att man måste passa bollen tre gånger inom laget innan man fick skjuta på mål.
Roligt var det i alla fall. Surt i sammanhanget var att speakern för stämningens skull delade in publiken i halvor. Den ena halvan skulle heja på det rödvita laget och den andra på det svartgula. Dessvärre blev den läktarsektion där undertecknad befann sig utsedd att hålla på det rödvita laget. Eftersom ingen gnagare med självaktning rimligen kan hålla på något annat lag om det finns ett svartgult gäng på spelplanen fick jag helt enkelt göra mitt yttersta för att överrösta min omgivning. Som tur är verkar inte hästmänniskorna vara så hemskt bevandrade i läktarkultur så det gick ganska enkelt.
Annars var nog fyrspannstävlingen mest underhållande, eller möjligen den showartade julfinalen. Jag kan inte hjälpa att tycka att det är otroligt charmigt med mängder av shetlandsponnys som rusar runt i full karriär. Inte minst när de har stjärngossar på ryggen.
Själv såg jag showen på SVT igår ….
Det är något speciellt med hästar. Så vackra, så kloka och ibland undrar jag: hur står de ut med oss människor…
Inkan: Det reflekterade jag faktiskt över där jag satt i Globen: tänk vad vi utsätter de arma djuren för!
Gud, jag måste verkligen fråga dig en lite halvpinsam fråga. Är du känd för något? Eller har du varit med på tv mycket? Jag känner så himla väl igen dig! Eller du kanske bara är lik någon .. Hm 😛
önskar jag hade varit där, önskar jag hade mer tid för hästar och inte bara skola :/
Hästar är coola! brukar om jag har tid titta på Stockholms hästgala missade tyvärr detta året. Jag känner ju inte dig men det lilla jag har läst om dig här på bloggen känns det som en överraskning att du var på hästgala. Fast överraskningar om folk är bra, de blir så mycket mer intressanta då.
Cassie: haha, jag vet inte om jag skulle kunna räknas som ”känd” – men en del människor känner igen mig för att jag har varit ute och spelat en hel del, varit med några gånger i teve och i en del tidningar. Har ingen aning om var du kan ha sett mig.
Linda: Man får ta sig tid. Man orkar med de tråkiga sakerna bättre om man varvar dem med roliga saker!
Ida: Läste du inte mitt inlägg ”Ridom, ridom!” För några veckor sedan?
Vad grön jag blir i ansiktet.. Vi höll på att boka biljetter till familjematinen på lördagen men resan till Holsbybrunn svalde upp kassan. Nästa år ska vi absolut vara där hela helgen. Alla tre. Jag förstår inte varför dom utsätter hästar för ännu mera spektakel. Jag ska spela in den timslånga programmet, men vet inte när. Någon skrev det var i går? Noll koll säger jag.
Såg du när Minna skadades?
Anonym: Nej, jag såg kvällsföreställningen på fredagen.
Hm..nja jag var lite busy förra veckan.. men jag får väl läsa den så kanske jag kommer till insikt 😉
Oj sorry! nu har jag läst!..
Åh, det hade varit så sjukt roligt att vara där… *vill också*
Ida: till insikt om vadå?
Lilla spöket: Jo, det var underhållande!
Men den där ”anonym” var JAG!
Visst var det en härlig show? 🙂 Första gången i år som jag satt på läktaren. Var ritkgit mysigt! =)
Angelica Bille-Bergman: Ja, jag hade en riktigt trevlig kväll. Synd att det är så trångt på Globen bara.
Hej – long time no see. Först, det är väldigt tråkigt att du fått en så allvarlig skada, jag läste om det innan jag läste om Horse Show, och jag var inne på bloggen när du precis hade berättat om olyckan och att du iallafall överlevde.
Men nu till ballongen. Jag var också i publiken, och jag såg den stora dragkedjan på ballongen ifråga. Min gissning är att man med bra fläktar spände ut ballongen i öppet skick över häst och ryttare, som sedan tog ett par steg framåt medan man stängde och sedan blåste in lite till luft för att spänna ut.
Men det var en annan sak som berörde mig illa: Att man red tre på små ponnies. DET kändes inte bra.
Leif Erlingsson: Jo, det var ett tag sen! Tack för sympatier.
Angående ballongen så tror jag att du har helt rätt i dina antaganden. Att shetlandsponnysarena skulle ha farit illa av att man satt små barn på ryggen tror jag inte. Det var inte minishettisar det var frågan om och det var inte några stora ryttare heller. Shetlandsponnys är starka små rackare så jag tror att de visste vad de gjorde.
Very nice site! Good work. http://www.sessit.port5.com