LYCKSÖKARNA
Sonett.
Sonett.
Visst är det rätt ironiskt, eller hur?
Man säger ju att alla söker lycka:
Men om så vore fallet kan man tycka
att människan är ett rätt tragiskt djur.
Se samhället, se hela vår kultur,
se templen till Guds ära vi sökt smycka!
Se tryggheten som är vår enda krycka!
Se rikedomen i sin gyllne bur!
Vad fick vi ut av sekler utav strävan,
av gudarna vi reste, föll på knä
inför och bad om nåd av dem i bävan
för några simpla beläten i trä.
Nej, lycka – det är mat och vin i krävan,
en famn att somna i och lite lä.
– Lars Anders Johansson
Så sant, så sant….
Trolda – fattig men rik!
Så sant, så sant…
Trolda – fattig med rik!
Trolda: det låter härligt!
riktigt sant,det där berörde mig på djupet, oh, i love you
Jaa, precis så är det. Du är duktig på att formulera dig. En fröjd att läsa 🙂
maja&ida&isabelle samt Annela: Tack så mycket! Vad roligt att ni gillar den!
Fortsätt att skriva, trevligt att läsa dej.
Hannele: Tack så mycket!