I dag skriver jag i Norrbottens-Kuriren om kultursponsring, detta missförstådda och inom stora delar av det svenska kulturlivet baktalade fenomen. Nationalmuseums märkliga avtal med BMW kommer knappast att göra det lättare att förfäkta sponsringens fördelar i den svenska kulturdebatten. Samarbetet bekräftar den dystra bilden av att kulturen och konsten i Sverige slits mellan en vänster som endast förmår värdera den i egenskap av politisk megafon och en höger som betraktar den som i bästa fall underhållning och förströelse och i sämsta fall som plattform för marknadsföring och reklam.