Det måste vara så outsägligt trist att vara feminist i dessa dagar. En gång i världen handlade kvinnokampen om individuell frigörelse, också på det sexuella området. Idag tycks rörelsen ha svängt till sin raka motsats i form av pryd moralism. Det hade visserligen varit okej om det bara hade drabbat de närmast sörjande men dessvärre griper denna trista och pryda inställning omkring sig i samhället.
Några dagar sen på bollen men ändå. Skyller på sommaren: I Simrishamn har den kommunala genuspedagogen (!) reagerat mot en reklamskylt på en korvkiosk där målade röda kvinnoläppar omsluter en tjock grillad korv på ett sätt som skulle kunna associeras till något sexuellt. Sexistiskt anser genuspedagogen och får understöd från oppositionsrådet Gudrun Schyman och även det centerpartiska kommunalrådet som utan att ens ha sett bilden lovar Aftonbladet att han ska se till att bilden tas ned. Jag trodde att epoken när kommunpampar kunde göra lite som de ville hade passerat, men tydligen inte i Simrishamn.
Korvkioskens ägare är liksom undertecknad oförstående. Han tycker att bilden är lite rolig. Sexuell anspelning, javisst, men sexistisk? Bara om allt som anspelar på sexuella handlingar anses vara sexistiskt är bilden sexistisk. Genuspedagogen menar att bilden befäster könsstereotypa föreställningar. I så fall endast om alla anspelningar på heterosexuellt könsumgänge anses göra det.
Schyman å sin sida menar att bilden bidrar till sexualiseringen av det offentliga rummet. En förvisso relevant invändning, men då borde den i konsekvensens namn också tillämpas på Prideparaden, Elisabeth Ohlson Wallins fotografier och annan explicit sexuell exponering i offentliga miljöer. Själv tycker jag att en mer framgångsrik väg vore ett något mer avspänt förhållande till frågorna överhuvudtaget. Varken flåshurtig översexualisering eller trist dömande moralism. Bilden med korven är väl trots allt ganska harmlös?