I min senaste lördagsessä i Barometern Oskarshamns-Tidningen skriver jag om hur direktörer utan känsla för sina koncerners historia väljer att, för att travestera Karlfeldt, rycka upp dem som örter ur deras groningsgrund, och flytta huvudkontoren från de orter där de legat i många fall i över ett och ett halvt sekel.
Det är givetvis förödande för bruksorterna som drabbas, men också för företagen. Sverige har en lång och stolt näringslivshistoria som det finns skäl att värna om, också av ekonomiskt rationella skäl, men som av den nya tidens direktörer ofta kastas på sophögen.