Att Marcel Duchamp spelat en avgörande roll för svenskt konstliv under 1900-talet torde vara ställt bortom allt tvivel. Att Moderna museet har världens största samling av Duchamps utanför Philadelphia är dock inte lika många medvetna om.
Sverige har som inget annat land i världen anammat modernismen och gjort den till estetisk överideologi och Duchamps roll i denna utveckling ska inte underskattas. Det var Duchamps som genom att ställa ut vardagliga föremål (pissoaren ”Fountain” och flasktorkaren är de mest berömda exemplen) först kullkastade föreställningen om vad som fick kallas konst och inte och som banade väg för de ”readymades” som skulle bli vanliga inom popkonsten.
Genom personer som Pontus Hulthéns och Ulf Lindes försorg samlades Duchampsverk på Moderna museet i Stockholm, vilket medfört att den svenska huvudstaden har världens näst största samling av den konstnär som allt fler bedölmare menar vara 1900-talets viktigaste. Av de mest centrala verken, till exempel den nämnda pissoaren, gjordes på Lindes initiativ kopior som visades i Duchamprummet på gamla Moderna museet.
Detta rum finns för övrigt rekonstruerat i en av salarna på Konstakademin där man just nu visar utställningen De ou par Marcel Duchamp par Ulf Linde som handlar just om Lindes livslånga relation till Duchamps konstnärsskap. Navelskådande kan tyckas men intressant för den som är intresserad av 1900-talets konsthistoria ur såväl ett svenskt som ett internationellt perspektiv.
