Aldous Huxleys mardrömssamhälle i ”Brave new world”, George Orwells dystopi i ”1984” och Karin Boyes skräckvision i ”Kallocain” har alla det gemensamt att de skildrar samhällen där staten och det offentliga reglerar medborgarnas privatliv in i minsta detalj. Till och med kärlekslivet underkastas myndigheternas planläggning och granskning. När RFSU nu efterfrågar en sexminister är det inte utan att man får dystopiska vibbar. Låt oss slippa politisk klåfingrighet också i sängkammaren!
