Förtäta inte bort städernas lungor

Jag skriver i Nyhetsmagasinet Fokus om hur förtätning gör att grönytor försvinner i städerna. Men parker har alltid varit en essentiell del av den täta staden.

Den täta staden har fått ett uppsving på senare år. Runtom i Sverige och världen byggs återigen täta kvartersstäder. Det är en i grunden positiv utveckling, eftersom den täta kvartersstaden uppvisat många fördelar gentemot funktionalismens glesa och funktionsseparerade stadsmiljöer. Inte minst att människor efterfrågar och uppskattar stadsmiljöer av den typ som byggdes fram till ungefär 1930.

Men med tätare stadsmiljöer ökar också behovet av andningshål och rekreationsområden i form av parker och grönytor. Dessvärre har de senare årens vurm för den täta staden ofta handlat om en ensidig önskan att förtäta, och då har det varit just parkmark som fått stryka på foten.

Nyligen rapporterade Sveriges Radio att grönskan försvinner i svenska städer. Bara de senaste fem åren har mer än 1 300 hektar grönyta försvunnit från större städer. Vinkeln var, naturligtvis eftersom det var public service, att detta gör oss mer sårbara för hetta och skyfall i klimatförändringarnas spår.

En rapport från Husqvarna Group i höstas pekar på samma sak: baserad på 2023 års satellitdata, framkommer att grönytan i Sveriges 20 största städer minskat med 650 000 kvadratmeter, motsvarande cirka 93 fotbollsplaner jämfört med föregående år. Utvecklingen har fortsatt sedan föregående mätperiod, då grönytan i Sveriges 20 största städer minskade med cirka 1,1 miljoner kvadratmeter (motsvarande cirka 153 fotbollsplaner) mellan 2021–2022.

Jag skriver i Nyhetsmagasinet Fokus. Läs artikeln här (innan den försvinner bakom betalvägg) eller i pappersutgåvan: https://www.fokus.se/livsstil/gronomraden-ar-bra-for-oss-som-ska-leva-och-bo-i-staderna/