Det är roligare att fira frivilliga gemenskaper än politiska projekt. Jag skriver i Opulens om varför nationaldagsfirandet aldrig tagit fart i Sverige, och varför svenskarna föredrar att fira midsommar:
”Midsommarfirandet och nationaldagen den 6 juni belyser kontrasten mellan frivillig gemenskap och politiserad identitet. Nationaldagen är den svenska nationalstatens högtidsdag, till minne av Gustav Vasas trontillträde 1523 och regeringsformen 1809. Den uppmärksammas för att myndigheterna bestämt att så ska ske.
Midsommarfirandet upprätthålls av människor för att de vill det, och traditionerna består för att människor upprätthåller dem av fri vilja. Midsommar är inte kopplat till medborgarskap utan firas av människor som är en del av en svensk kultursfär även utanför det nuvarande Sveriges gränser, som på Åland och i Finland. Midsommar lever vidare och firas av alla som vill, oavsett vad det står i deras pass.”
Läs artikeln här.