Kulturkampen om skogen hårdnar. Jag skriver i Norrbottens-Kuriren om den senaste tidens kulturdebatt om det svenska skogsbruket:
De dubbla måttstockarna inom delar av miljörörelsen framgår av det uppenbara ointresset för det försvinnande kulturlandskapet, trots att detta utgör det verkliga hotet mot den biologiska mångfalden. Det öppna jordbrukslandskapet, sedan tusen år hemvist för en mångfald av arter, håller på att växa igen på många håll i landet, inte sällan för att ersättas av skog. Orsaken är en politik som gjort att svenskt jordbruk fått allt svårare att hävda sig i den internationella konkurrensen. En miljörörelse som på allvar värnade om den biologiska mångfalden skulle inte bara slå vakt om de kvarvarande naturskogarna utan också om det öppna kulturlandskapet.
Ett annat tecken på de dubbla måttstockarna hos delar av miljörörelsen är att denna gärna ser att skogar, till och med i känsliga fjällområden, förvandlas till industrilandskap i form av vindkraftsanläggningar. Kampen mot skogsbruket tycks med andra ord ha mindre med värnande av skogen att göra och mer med inskränkande av äganderätten.