Politiken är orsaken till landsbygdens problem, inte lösningen. Jag skriver i Gefle Dagblad om hur svensk landsbygdspolitik i årtionden präglats av centralmaktens perspektiv. ”En kolonial blick”, skulle man kunna kalla det med tidens akademiska trendlingo.
”Så länge som makthavare i Stockholm betraktar landsbygden som en mottagare av allmosor snarare än en lika viktig del av landet som storstäderna kommer problematiken att kvarstå.
Hela Sverige kan inte leva, men stora delar hålls idag tillbaka av den förda politiken. Regleringar på livsmedelsområdet gynnar stora koncerner och slår ut små producenter. Inskränkningar i äganderätten gör jord- och skogsbruk olönsamt och oattraktivt.
Regleringar av bygglov anpassade för storstädernas villkor, som strandskyddet, minskar glesbygdens naturliga attraktionskraft. Straffskatt på drivmedel slår hårdast mot landsbygdens befolkning.
Om landsbygden skall ha en långsiktig framtid måste den tillåtas att stå på egna ben. ”